2018 – känslomässig misär

Tack till alla Djurgårdsdårar som omgång in och omgång ut stått upp på läktaren för DIF hela året, även hösten ut, när så många andra vek ner sig. Ni är DIF. På riktigt. Hur dåligt det än går är man på plats för DIF på läktaren. Det är det som skiljer oss som lever och andas DIF dygnet runt från de som går på DIF när det ”känns bra”. Äkta supporterskap är ingen dans på rosor och man väljer inte om man ska gå på match eller inte utefter hur det känns. Man går alltid om man kan. Det är fundamentalt.

Sjuk säsong. Det finns vackra minnen och stolta stunder. Vi tog en titel på ett fantastiskt sätt i cupfinalen inför den kanske galnaste och mest volymstarka publik svensk supporterkultur upplevt.

Vi tog tillbaka derbyhedern med vinster mot både pack och vrak på bortaplan och sjöng dom båda sönder och samman.

Vi gjorde allt vi kunde av Europaäventyret – fantastisk stämning hemma mot Mariupol och vårt bortafölje och resa i Odessa är redan legendarisk – men vi åkte ur mot beskedligt motstånd och trots cuptitel och derbysegrar var det en av de tyngsta säsongerna känslomässigt som Djurgårdare någonsin. Det går inte komma ifrån.

Vi hade efter fjolårets fina tredjeplats stor tro på DIF 2019, dessutom med mycket bra ekonomiska resurser – men blev istället på nytt ett menlöst mittenlag och sämst i stan och hela hösten blev en lång utdragen pina långt efter toppen och vikande publiksiffror och usel stämning.

2018 är ett stort misslyckande för DIF fotboll. I stället för att befästa oss i toppen har vi gått bakåt och halkat efter. Besvikelsen och missnöjet är mycket utbrett i Djurgårdsfamiljen. Sluttabellen i Allsvenskan är inget annat än en känslomässig misär, och är verkligen inget vi någonsin kan acceptera eller ta lätt på. Allt och alla inom DIF fotboll måste rannsaka sig själva. Vi kommer återkomma till det, men vi vill inte göra det i affekt nu.

Nu gräver vi ner oss ett tag, slickar såren  och sen reser oss – kärleken och stoltheten över Djurgårn dör aldrig och fortsätter driva oss. 2019 ska allt bli bättre inom DIF fotboll och tills dess ses vi på Hovet i vinter och bär fram DIF hockey till slutspel och guld!

Djurgårn tills vi dör – hata Aik.

B2998675-FE3C-4A19-A2EF-6A0DA0368E87

 

Hylla Andreas Isaksson

Nu glömmer vi allt som tidigare varit och lägger fokus på en enda sak – hylla Andreas Isaksson för sina år i DIF. Han har tagit två SM-guld och två cupguld. Andreas Isaksson har varit den kanske absolut viktigaste orsaken till de fyra titlar han hann ta under sin tid i Djurgårdens IF 2002 (dubbeln), 2003 och 2018 och alltid en god DIF-ambassadör.

Under Svenska Cupen 2018 släppte han inte in ett enda mål i hela cupen, och i semifinalen på Friends Arena mot packet räddade han en straff i ett minst sagt viktigt läge av matchen.

På söndag eftermiddag är det över. Handskarna ska upp på hyllan, Andreas Isakssons karriär är över. Efter titlarna med DIF, spel i bland annat Juventus, Rennes, PSV Eindhoven och Manchester City, 133 landskamper och tio utmärkelser som “Årets målvakt” tar det slut mot Sirius hemma på Stockholmsarenan.

Om du varit med och firat gulden Isak gett oss så är det din plikt att dyka upp på läktarna och hylla en riktig Djurgårdshjälte. Låt all glädje han gett oss genom åren flöda tillbaka från läktarna och ner på planen denna dag.

Du är vår hjälte och vår vän –
Nu har du fått komma hem, komma hem till Djurgården!”

DIF-Sirius – Andreas Isakssons sista match.

Stockholmsarenan, 11 november 2018 klockan 15.00.

Du ska vara där!

C704395B-5153-432C-A4F0-914E3DE58CC8