Vi fick ett brev…

Vi fick ett brev från en gammal Blue Saints-legend, han kallar sig Dixon på 114-forumet, som ville delge sina tankar och lite och Blue Saints nostalgi.

 

Vi tackar Dixon för bidraget, håll till godo:

 

”Tjena DIF-vänner,

Har kanske inte världens roligaste historier att berätta ( inte officiella iaf ), men gör ett försök att bidra till DIFenders historieberättande! Jag är en gammal kuf som kanske inte så många känner, ni som gör det, ni gör det.

Född slutet av 60-talet på söder, en pappa som var Djurgårdare som motpol till min farfar som såklart höll på Bajen…fast egentligen tror jag inte han brydde sig nämnvärt…kan inte erinra mig honom gåendes på SÖS en enda gång när jag var liten. Farsan tog med mig på en nördig turnering varje år, som gick av stapeln på Hovet…Ahearne Cup, med lag som Minnesota North Stars, Washington Capitals, Djurgår´n och gnaget. Det kändes overkligt att DIF fick spela mot sådana lag…menar inte gnaget då!

Min pappa däremot, ingen hardcore alls, snarare en sådan som säger saker som ( och Gud hjälp mig om jag hade gjort )

– Vinner inte Djurgår´n så vore det kul om något annat Stockholmslag vann…Hallå!?!

Uppvuxen i Sollentuna, där vi hade en stark Djurgårdsgemenskap, många ggr man var glad att man hade sällskap hem från Hovet efter derbyn mot Gnaget och Bajen, tillsammans med Bröderna B, Steffe S, Oz, Mattias C, och alla andrar dårar….tiderna har förändrats dock, inga gömda halsdukar längre.

Från den supporterkultur vi hade då, till det vi har idag är en sjuk förvandling…från den fula ankungen, till numer bäst i Sverige tycker jag är så sjukt häftigt. Ni som varit med och bidragit till det ska ha så stor Credd ( inte minst initiativtagarna till den här sidan…Legends )

Jag tänkte lista tre av mina största / värsta DIF ögonblick som jag upplevt, och då lite längre tillbaks än fotbollens guldår i början av 2000-talet

  1. Kvalet mot gnaget -82, ett fruktansvärt dubbelmöte som inte bara innebar att gnaget säkrade det allsvenska kontraktet, men även innebar att vi så småningom värvade aik´s matchvinnare Branko Markovich….hur bra var du då Branko…på den tiden slängde gnaget inte bajs i folks brevlådor…gnaget klarade sig på det berömda F-håret….DIF hade ett sån kultlag på den tiden, med bröderna Stenbäck, Alkeby, Hasse H, Vito, Grönis, Balloo…alla hjältar för mig och oss som var med då, jag kommer aldrig glömma!
  1. Mitt första SM-guld med DIF -83, det berömda Håkan Loob har ingen fontanell, ja ni vet resten av den där resan. Jag vill inte gå in i detalj på vad som hände under den här slutspelsfajten i fem ronder, men ni som var där minns……aldrig tror jag att vi gjort större avtryck för laget, idag kan jag tycka att det kanske inte var så snyggt, vi har mer klass och stil än så…men känslan på vägen hem i bussen från Scandinavium kan ingen ta ifrån mig!
  1. Kvalet med stort K….Gais 85, sjuk bortamatch som slutade oavgjort, returen på stadion är numer legendarisk….fatta att vi hade Teddy Sheringham i laget, tillsammans med den andra junisen Stefan Rehn. 0 -0 i båda matcherna under ordinarie 90 min, ledde till förlängning…något sliten på Stadions fondläktare, minns jag att jag vid Gais 0 -1 mål fick för mig att vi var tvungna att hänga minst tre stycken kassar för att bli allsvenska…( ibland blir det fel )
    När Teddy hängde 1 – 1, och jag insåg att vi fortfarande var med igen så brast det, jag har nog aldrig varit mer nervös innan klockan på fonden tickat upp till 90 + tillägg = slut. Straffsparkarna som följde därefter är också legendariska, Jocke Sjöström var nog en anledningarna till att jag sedermera blev keeper, inte på hög nivå…men ändå del av det klassiska Svartvitrutiga korplaget FC Hooligan.

Tänkte även som avslutning lista fem DIF-hjältar som jag sett upp till under mina 48år som supporter till världens vackraste förening…dessa ej rankade, bara hjältar ( ni är många fler )

  • Tommy Berggren, backen som blev skyttekung….jag valde i grundskolan som uppsatsämne att intervjua Tommy…..tror jag kissade på mig när han öppnade dörren i Sollentuna…stammar fortfarande när jag tänker på det.
  • Stefan Rehn, har nog aldrig funnits en mer smartare fotbollsspelare i DIF, jag kan förlåta honom för åren i blåvitt, hade färgen varit svart på tröja hade jag inte varit lika ödmjuk!
  • Mats Waltin, superstar…..mannen med de fulaste grillorna, snurrarna runt egen målbur….grym!
  • Thomas Eriksson #27”#…no more comments…
  • Steve Galloway, vilken skön snubbe….kom till DIF lite likt ”supermush”, ingen hade en aning om vem den här hjulbenta gentlemannen var, men har för evigt etsat sig fast i mitt huvud som en av DIF´s eviga legender…

Jag skulle kunna berätta massa andra anekdoter, men det får vänta…….Västerås borta classic!

Mvh / Dixon 11433 

Bild från tåget till Scandinavium för avgörande guldmatchen mot Färjestad 1983.

Blue Saints -83

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s